Tema: Vård i Uppror!

Vården är i uppror. Över hela landet går välfärdsarbetare ihop och vi talar nu om folkrörelse i ordets rätta bemärkelse. På arbetsplatserna, på den lokala vårdcentralen såväl som på universitetssjukhuset, kämpar och samarbetar sjuksköterskor och läkare och undersköterskor solidariskt med varandra över yrkesgränserna.
Med denna tidskrift vill vi bidra till motståndet. Namnet Samhällskroppen anspelar på den skärningspunkt mellan politik och medicin där hälsa blir möjlig. Vi följer en radikal socialmedicinsk tradition, som dessvärre hamnat i skuggan av det idag dominerande possitivistiska, biomedicinska synsättet. Från runt 1970 fram till 90-talet fanns vår föregångare Motpol, men den radikala traditionen sträcker sig tillbaka längre än så. Redan på 1800-talet menade patologen och aktivisten Rudolf Virchow att medicinen måste intervenera i det politiska och sociala livet om den ska kunna fullfölja sin uppgift. För hur kan vi annars förklara att en arbetare har närmre 60% högre risk
att insjukna eller dö i hjärtinfarkt jämfört med en högre tjänsteman? Den snäva biomedicinen räcker inte till som förklaringsmodell. Kapitalism, rasism, heterosexism, har satt spår i våra kroppar.
I detta nummer möter vi människor som för de kamper vi alla blir eller kommer att
bli behjälpta av. Vi möter sjuksköterskor som ryter ifrån, hemtjänstarbetare som organiserar sig mot GPS-kontroller och läkare som söker alternativ till New Public Management. Vi skriver om Sverige där Vårdvrålet organiserat vårdarbetare som sällan annars möts i den hierarkiska sjukvårdsorganisationen, och vi lär oss mer om vårdmotståndet i andra länder. I Grekland där vårdarbetare och patienter tillsammans startar solidaritetskliniker för att bekämpa de sjuka effekterna av Trojkans besparingar. I Argentina där Socorristas ser abort som en kollektiv handling och hjälper kvinnor att utföra abort säkert. Den tidigare generationen socialister som skrev i Motpol minns också tillbaka till kamperna de förde.
Dagens medicin utgår från individen, från den egna kroppen till det privata vårdvalet. Vi vill politisera detta och istället se hälsa som något som skapas av oss tillsammans. Det säger sig självt att hälsa kräver ett vi och ett sammanhang. Det kräver jämlikhet och solidaritet. En annan vård är möjlig.
Redaktionen

1 Kommentar på Tema: Vård i Uppror!

  1. Leif Rasmusson // december 18, 2014 vid 9:53 e m // Svara

    Att åkalla Rodulf Virchoff i det radikala samhällsmedicinska sammanhanget kan eventuellt anses vara osmakligt med tanke på hur han än må kunna värderas cellularpatologiskt synnerligen radikal, på andra punkter måste lika obevekligt tyckas vara inte endast påtagligt konservativ, utan rent av gruvligt reaktionär. Som humanist, och därmed även på tvingande punkter mer i praktiken än som teorin och etiken en socialist, och så klart läkarutbildad och medicinare, följer för mig nödvändigheten av att gå förbi och utöver de gamla myterna, för att vi i vår egen tid ska kunna framhålla något både medicinskt och synnerligen radikalt – Leif

Lämna en kommentar

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*